Restaurangmys
Den här dagen har varit otroligt lång, vi började med att lyssna på några föreläsningar på SISU.
Där fick vi höra massa om kinesiskmat. Därefter skulle vi sjunga karaoke med eleverna, men det blev lite förrviringar så vi hamnade på Starbucks istället. Där vi alltid hamnar till sist. Jag tror att de flesta var där från 13.00 till 18.45 … men vad kan vara bättre än god mat och mysiga soffor på ett ställe? Härligt när nästan hela klassen är samlad på ett ställe, kärlek till min klass!
Efter det blev det gemensam middag med klassen och lärarna. Där vi åt en otroligt god middag på en japanskrestaurang, där alla i klassen höll var sitt tal om hur resan har varit. Sammanfattningen av allas tal är:
- otroligt kul resa
- lärt känna alla mycket bättre, vi kan säga allt till varandra
- upplevt massa nya saker
- vi älskar verkligen vår klass
- vi vill träffa varandra mer efter resan
- det kommer bli tomt när vi kommer hem och det inte finns 24 andra i närheten hela tiden
- hemlängtan/inte hemlängtan
- självspolande toaletter
- vi hoppas på den fetaste avslutningen i helgen
Detta och mycket mer fick vi höra ikväll. Och jag håller med alla, det har verkligen varit en otrolig resa och att komma hem i en tyst lägenhet, kommer bara känns jättekonstigt. Men nu är det bara tre dagar kvar sen är vi hemma igen. Och jag tror alla saknar något från Sverige. För mig är det att inte ha tillgång till mormors köttbullar eller riktigt svensktgodis. Att kunna andas in frisk luft och att gå säkert över ett övergångsställ är något man kommer uppskatta otroligt mycket när vi kommer hem. Men priserna i Kina är så låga så vi kommer inte vilja köpa något när vi kommer hem. Hur ska jag kunna betala 65kr för en Bigmac meny, när vi betalat 27kr här? Eller kunna köpa läsk för 15-20kr hemma, när vi betalat högst 5kr här? Det kommer bli en otrolig omställning när vi kommer hem. Men vi är SP3c och vi klarar allt!
Louise Svensson
