Frågan som ofta hamnar som top subject att prata om under våra middagar och luncher tillsammans. Vad skall du äta när du kommer hem? Jag tror att vi är relativt överens om att sötsurt, ris och odefinierbara rätter börjar bli en aning tröttsamt efter fyra veckor och att Starbucks Coffee och Pizza Hut känns uttjatat och överkonsumerat. Så föräldrar, när vi kommer hem önskas bland annat: kebab, äppelskivor, korv med mos, grova mackor, havregrynsgröt, svenskt godis och ordentligt kaffe.
Nu sitter vi bara och väntar. På att återvända till Sverige. Ett land av förutsägbarhet. Där allt alltid följer normer, oskrivna regler och mönster. Vi har gråtit utav olika anledningar denna resa. Vissa utav hemlängtan, men idag gråter jag inombords. Jag vill verkligen inte lämna Shanghai. Jag blev kär i Shanghai vid första ögonkastet. Vi har haft en underbar resa tillsammans och det är otroligt hur tjugofyra så olika ungdomar kan komma så bra överens och passa ihop tillsammans. Hur vi kan skratta så mycket och förstå varandra. Så svårt som det är att beskriva hur bra vi har haft det, så svårt det är att berätta om vår resa, så svårt det är att beskriva hur underbra klass vi är.
Just nu är det svårt att längta till studenten. Jag, i alla fall, vill inte skiljas från min klass.
Xoxo // Julia Arheden och sp3c.
Välkomna hem och tack för alla fina reseberättelser och foto vi fått dela med er på avstånd. Passar på att önska er alla en riktigt god jul och ett fantastiskt 2012. Kram Katarina (Wilhelms mamma)