Kan det bli bättre?

Raoul Wallenberg Institutet – information

Ingång till Himlens tempel

Dancing queens

Himlens tempel

Himlens tempel

Himlens tempel

Himlens tempel

Dancing queens

Dagen invigdes med något som vi alla kände en avsaknad för, nämligen sovmorgon. Det här var verkligen behövligt som alla uppskattade oerhört mycket. Man såg hur allas ansikten lyste upp då Daniel och Boel meddelade oss om den här enorma nyheten kvällen innan.

För första gången på den här resan behövde inte vi ta oss fram till någon planerad plats utan idag var det vi som var först på den bestämda byggnaden och välkomnade andra. Idag fick vi besök från en kvinna vid namnet Merethe Borge som arbetar för Raoul Wallenberg Institutet. Det som hon förmedlade för oss SA3c var om mänskliga rättigheter i Kina, där vi fick en möjlighet att delta i diskussionen genom mötets gång. Hon talade om vad deras arbeten gick ut på och vilket mål de har, helt enkelt vad de strävar efter att uppnå. Personligen ansåg jag att det här var riktigt intressant att sitta där och lyssna på hennes presentation. Anledningen till det här kan delvis bero på att hon delade med sig av sina personliga åsikter och hade egna tankar kring ämnet.

Efter mötets slut begav vi oss vidare till en kinesisk restaurang där vi alla åt en tidig lunch med tanke på att alla var hungriga, eftersom att frukosten inte är den bästa som det tidigare påpekats. Maten är annars otroligt god och det skiljer sig mellan Sveriges syn på den kinesiska maten och den verkliga synen här i Kina. Enligt oss svenskar är maträtten ris med friterad kyckling och currysås en måltid som betraktas som vanlig i Sverige, då medan det är svårt att finna här i restaurangerna.

Himmelens tempel var en sevärdhet som besöktes idag. Det som erbjöds idag var inte bara en kort guidetur, utan sång och dans också. Redan vid ingången hördes hög kinesisk musik och ju längre fram vi kom desto närmare kom vi fram en liten park där ett fåtal kinesiska gamlingar dansade till musiken. I samband med det här blev vi framvinkande av en dansande kvinna och självklart sprang de flesta dit för att delta i dansandet och därmed sjungandet. Man kände sig välkommen, en del av gemenskapen och en del av den kinesiska kulturen.

Rundturen avslutades med promenader runt byggnaderna och därefter fritid resten av dagen fram till kvällen. Ett bra slut på en underbar dag där sovmorgonen var det bästa. En omedveten önskning som gick i uppfyllelse.

// Emina Ligata SA3c