SA ”Art Zone 798”

Art Zone 798

Livet i hutongerna

Igår tog vi en hel dags paus från Beijings stressiga gator med irriterande mopedtutor. De flesta spenderade dagen, efter ett morgonmöte med svettiga fötter i Daniels säng, sovandes. Jag var vaken ett tag under det min mamma kallar förmiddag, men som egentligen tillhör morgonen, men efter det sov jag flera timmar. Det är faktiskt det enda jag saknar (förutom min katt)(och min familj)(förlåt mamma), att bara få vara helt själv med musik i öronen och vila en hel dag. För jag brukar ju ha det så himla jobbigt annars. Men ändå.

”Vad ska du skriva om idag? Vi har ju inte gjort ett skit” säger en nudelätande röst bredvid mig. Ni tolkar nog det på ett annat sätt än vad vi gör, i och med att våra första dagar varit fullproppade och intensiva. Idag har vi nämligen ”bara” varit på Artzone 798 för att kolla på konst. Grafittitäckta väggar, charmiga caféer, ivriga gatuförsäljare, gott kaffe utan socker (!!!), nyfikna kineser och förvånandsvärt nog har jag sett hundar som inte är alldeles för överviktiga för att springa ifrån sin ägare. Vi åt lunch i en slags träkoja – ett café som var byggt i ett träd. Det måste vara det bästa stället jag ätit på i hela mitt liv, även ifall vattnet jag fick var varmt och hade en läskig smak.

Jag trivs väldigt bra i Beijing. Jag älskar hur folk sitter lite här och var och spelar spel, går runt i morgontofflor och pyjamas, dansar tillsammans på torg, gör gympaövningar som de själva vill, ligger och röker i soffor som de ställt ut på gatan och sitter vid sidan av vägen på sin pall och funderar. De är inte påväg någonstans. De bara är. Och alla verkar börja dagen med Ebbas tanke från imorse; ”Idag är en bra dag”. Även ifall just det inte nödvändigtvis behöver vara positivt i ett land som Kina.

Nelly Hamgård

Art Zone 798

Art Zone 798

Art Zone 798

Livet i hutongerna